Emaa

Sitter i sängen, på läpparna är det ett leende och ögonen glänser. Det kanske är lycka det kallas? Kalla det vad du vill, men positivt är det iaf, det börjar hända saker nu och v.45 börjar jag jobba lite, förhoppningsvis så ringer dem från Gislaved med, och då är det ett ännu större leende på läpparna kan jag säga er, även om Värnamo ringer! Vill så gärna berätta men kan inte, får inte, förens allt är klart och säkert, fan. Eller nej föresten det är spännande att inte få berätta, att gå med ett lite lyckorus inom sig som hoppas på att få komma ut, vet du vad jag menar? Det är härligt, en härlig känsla :)

Så här galen och lycklig känner jag mig nu...